Skeptiker vill få oss att må bättre.
Ξ november 23rd, 2009 | → | ∇ Filosofen, Sett o hört, Övrigt |
Hörde just på Radions P1 morgon att klimatforskare i Usa tycker att hysterin runt Co2 ökningens påverkan på klimatet är överdriven. Dessa 2 undantag bland forskare som intervjuades tror att vår Co2 fixerig kommer att släppa inom kort och glömmas bort. Klimat mötet i Köpenhamn ser de som tokerier ”a political circus”. De menar att presenterade klimatmodeller tar för stor hänsyn till Co2´s påverkan, betydligt mer än vad klimatet själv gör. Klimatet har alltid fluktuerat pga av betydligt mer komplexa orsaker, enligt de ifrågasättande forskarna.
Globala studenten har ju, i en tidigare kommentar länkat till Kjell Alekletts som menar att det är omöjligt för människan att bränna av så mycket fossilt bränsle att ens FN´s klimatpanels (Ipcc) lindrigaste scenarion skulle kunna bli verklighet. Detta av den enkla anledningen att det inte finns så mycket olja, kol o gas att bränna upp. Ytterenligare en teoretiker som vill få oss att ta det lugnt och bränna på så länge det varar i väntan på nästa energialstrande uppfinning; kärnkraftverk stora som en mobiltelefon!? Men om han har fel då?
Har skeptikerna räknat med tröskeleffekten? Vårt bidrag till växthus effekten kanske räcker för att metanhydraten i haven skall smälta och släppas loss. Arktisisarna och den evigt frusna tundran håller binder också en massa metan som riskerar att släppas ut om tröskelvärdet nås. Om det sker så behöver vi inte fundera så mycket mer på vems fel det var. Om tröskelvärdet för tempökningen av klimatet nås accelererar en process som inte går att hejda.
OK det må så vara att tempökningen inte beror så mycket som vi tror på våra utsläpp av växthusgaser. Det kanske inte heller beror på andra utsläpp som skapar global dimming och döljer den egentliga effekten av Co2 utsläpp. Vi kanske kommer att se hur medeltempen ökar med mer än 2 grader utan att det är vårt fel!
Isarna smälter, permafrosten släpper metan, grönlands isen smälter, haven höjer sig tio tals meter, öknarna breder ut sig,100 miljon tals miljöflyktingar flyr undan vattenbrist o värme, de glaciär fyllda floderna sinar inom 100 år OCH allt detta är inte vårt fel. Känns det bättre så?
Försiktighetsprincipen ger; Eftersom vi inte säkert vet så bör vi handla som om vi kan påverka klimatet genom att begränsa våra utsläpp. Vad har vi att förlora på det? Vår livsstil?
Vi kan hur som helst inte hålla på att bränna av fossila bränslen i samma omfattning av den enkla anledningen att de håller på att ta slut.(förutom kol då som verkar finnas länge än)
Om vi skulle känna oss mindre skyldiga till klimatförändringarna så är det risk för att vi även ger upp förebyggandet alla andra miljöproblem som förgiftning o försurning av hav o land, fisk utrotning, all art utrotning, regnskogsskövling……..
Vår förbrukning av jordens resurser, vår tillväxthysteri, vår produktion av sopberg, vår matproduktion är inte anpassad efter vad planeten tål. Stora förändringar fordras oavsett om det är vårt fel att temphöjningen pågår eller inte.
Om de som vill att vi skall fortsätta som vanligt får de tveksammas öron kommer den process som vi väntar på, att människor beslutar sig för att förändra sin livsstil att stanna av med hänvisning till alla osäkerhet.
Målet med kontraproduktiv information är att söndra de kluster av medvetenhet som håller på att bildas. Om vi börjar tveka om Co2´s påverkan på klimatet kommer det att dra med sig likgiltighet inför allt annat som vi människor utan minsta tvekan påverkar negativt på planeten.