Jag sprang förbi City Gross igår. Jag blev omkörd av en merca diesel innehållande äldre man i keps. Jag kunde se honom handpumstanka sin diesel på gårdsplanen med traktorfotogen. I vintervädret är min näsa extra känslig och mercan lämnade en stor och långvarig odör efter sig. Vid affären gled en Volvo 164 modell -88 ut på silkesvägen. När han skulle ner på 127an gasade han häftigt och lät bakvagnen svaja över vägens bredd i det hala väglaget. En ny stank av förbrännd och oförbrännd bensin okuperade näsan ända ner mot Schenkers åkeri. Jag tänkte igen på att drivmedlet är för billigt och på hur länge skall det vara tillåtet att bara spy ut alla avgaser och Co2 efter eget val? Precis som om det var en mänsklig rättighet att skita ner. Jag har läst om hur Vattenfalls kolkraftverk i tyskland skall bli “rena” genom att lagra Co2 i marken istället för att släppa ut den i luften. Skall vi sätta en påse på avgasröret och tanka tillbaka Co2 när vi fyller på med mer bensin? Det känns som att vi likt med avfallet från kärnkraften skall lagra skiten från vår “civilisation ” i jordens hålrum för att bli ofarligt långt efter att mänskilgheten har dött ut. Vår livsstil är som ett kollektivt missbruk, ett beroende som vi är oförmögna att bryta trots att det gör oss och andra livsprocesser illa.
Det är som med tobaks missbruket. På 50-talet var ciggen i mungipan ett tecken på frihet och framgång. I takt med att tobakens skadeverkningar blivit kända har bruket försvårats och reglerats med lagar. Vi kan jämföra med bilmissbruket. Man försökte minska antalet partiklar i röken med hjälp av filter på ciggen, på bilen blev det en katalysator eller partikelfilter. Man tog fram light tobaksprodukter som inte skulle innehålla så mycket gifter, nya bilar konstruerades som bara skulle släppa ut 120grC02 /km för att få kallas Miljöbil. Det blev rökförbud på offentlig plats och i restauranger, i vissa tyska städer får man inte åka in med dieselbilar utan partikelfilter. Andra produkter tas fram för att ersätta nikotinberoendet, tuggummi / plåster för dem som slutat röka, andra bränslen tas fram tex E85, rapsdiesel men ännu har det inte kommit något för dem som inte kan vänja sig av med onödigt bilkörande. En körsimulator i full skala att koppla till datorn kanske. Ett tag var det inte tufft längre att röka, rökarna blev lovligt villebråd för alla. De största bilarna och Storstadsjeeparna är idag inte OK att köra med i mångas ögon. Tyvärr har tobaksbruket åter ökat bland ungdommar kanske för att det åter blivit en provokation mot det etablerade samhället. Kanske blir det en naturlig trend bland de rökande ungdommarna att i ren protest mot de präktiga miljöivrarna köra de största och törstigaste bilarna igen? Vi har alltså inte lyckats utrota missbruket av tobak trots lagstiftning och trots ökande priser. Ciggen blir en identitet som rökaren försvarar med sitt liv. Missbruket av bilkörandet, beroendet av att nöjesköra och identifikationen knuten till bilen är ett kulturellt förankrat beroende.
Vi har ju annat på samma associationslista; alkoholen. En drog som verkligen påverkar hälsa och livskvalitet för den beroende och de medberoende runt omkring. Man kan ta ett glas vin till helgmaten men inte hela flaskor varje dag. Det finns en liknande utveckling runt försöken att minska på alkoholmissbruket men det verkar ännu svårare än med tobaken. Alkoholen är så grundmurad i vår kultur att alla försök att minska dess missbruk mer framstår som “det-skall-se-bra-ut-aktiviteter”. Att dricka vin till helgmaten är väl som att använda bilen för att åka från A till B med miljöhänsyn. Fylla var helg är som att åka tor Värnamo-Stockholm för att titta på bio.
Således räcker det med att göra bensinen dyrare och vägskatten högre för törstiga bilar? Nej jag tror inte det längre, det är ett bilberoende ett bilmissbruk vi har att göra med Vi behöver nog ett tuggummi som ersätter behovet av att åka ut och gasa bara för nöjes skull. Kanske skall vi ha en motbok, likt alkoholen på 30 talet där vi får kvittera ut vår C02 ranson när vi tankar eller om vi nu inte brukar bilen så mycket kan vi ju sälja vår ranson till de mer beroende. Nu protesterar vän av ordning likt Albert Engström om spriten “Kräftor kräva dessa drycker”!! “Bilen och lastbilarna behövs för att hålla samhället igång” eller “Utan bilen stannar sverige”. Behovet av att transportera gods och människor finns där och behövs men jag tycker att missbruket idag av bilkörning är alldeles för utbrett för att rättfärdigas med dessa argument. Gå ut själv och titta på vägarna. Hur många sitter det i varje bil, hur många kör i 70 på landsvägen för att spara på drivmedel, hur många cyklar eller går i stan, är stan byggd för människor eller för bilarna, hur många använder sin bil som penisförlängare och maktattribut …..?
Jag då jag har 2 bilar!? varav en husbil!! Det är sant men jag har sprit i skåpet också utan att dricka varje månad. De gånger jag kör är det absolut nödvändigt dvs när det är kulingvarning på västkusten.
Det kommer från flera håll…..”Alla röker när de är ute på krog eller på fest”. När man frågar om den o den verkligen också röker så tillkommer det många oväntade feströkare. Hur kommer detta sig.? På 50 talet visste man inte så mycket om riskerna, nu vet alla om dödshotet. Varför är det så svårt att låt bli? Är det en protest? Tillför det något att röka med mina kompisar? Jag tror att det är tillhörigheten som är den stora drivkraften. Att göra saker som gör att gruppen accepterar mig och som gör att jag får vara med tror jag är den största drivkraften. Det smyger sig också in en tanke om vår framtidstro. Miljön, jordens kollaps, befolkningsökningen, elände, krig, en hård samhällsutveckling det kanske kvittar vad jag gör idag det går ju ändå åt helvete. Passa på så länge det går!?Vårt program som vi föds med verkar ha vissa funktioner som vi inte räknat med i dagens samhälle, de blir istället som buggar. Det verkar vara viktigare att bli acceterad av gruppen, av min flock än att leva frisk och länge. Det är viktigare att komma högt på hierarkin i gruppen, att anses som framångsrik och attraktiv än att leva frisk och längre. Även när man börjar förstå att livet inte är oändligt ( jag fattade det efter 35år) prioriterar vi friskt liv före karriär och prylstatus. Varför är vi programmerade på det sättet. Jo, starkast, bäst rustad, bästa ledaren skall sprida sin säd vidare på de bästa honorna. Alfa hannen i apflocken är det som sköter reproduktionen tills han blir bortputtad från tronen av en starkare o bättre hanne. De andra hannarna kan ägna sig åt jakt (jobba på vanligt jobb) eller anpassa sig i flocken (hus-hem-o trädgårdsarbete) tills det är dags att dö. Att leva längre än att kunna tävla i föröka-sig-racet fyller ingen funktion i evolutionen.Det börjar dock bli status att “försöka” leva på ett bättre sätt för att vara friskare. Alla metoder för mat och träning diskuteras för att vissa att man är med. Det är dock stor skillnad mellan ord och handling, mellan det som låter bra och det som verkligen slår an. Det är resulttet som räknas.När vår hälsa riskerar påverka vår enskilda ekonomi menligt, när det hotar vår prylstatus kan det finnas hopp om verklig förändring. Så inrätta en ny kroppsbesiktning (jfr bilbesiktningen) och koppla landstingsskatten till vår hälsa likt en försäkringspremie. Är du en presumtiv risk för stort vårdbehov i framtiden bör premien vara hög. Men de redan sjuka då eller de som blivit krassliga av icke livsstilsfaktorer.? Får de körförbud eller blir det böter? Tänkte inte på det…. många regler blir det. Ja det är väl som det är dvs det är upp till var och en att leva det liv han/hon vill på det sätt var och en väljer. Jaha och då väljer jag förståss att göra som de andra i flocken eftersom det är framgången där som är det viktigaste. Uppmärksamma de som inte röker eller på annat sätt visar att de genomskådat evolutionsprogrammeringen och fråga hur det kommer sig att de är så modiga att de vågar ställa sig utanför. Om det är några som har attraktiva gener så borde det vara dom.
En kvinna 115 år gammal hade skänkt sin kropp till vetenskapen när hon var 82. Efter hennes död som världens då äldsta kvinna ser man att hennes hjärna inte har de demens förändringar som man trott är åldersbetingade och oundvikliga. Hur hade hon levt? Det står inget om det i artikeln. Jag hör samtidigt på radion att hjärnan producerar nya hjärnceller om man utmanar den, dvs med läsande, korsord, upplevelser, kreativitet mm. Nya kluster med neuron kopplingar bildas när vi tränar /tänker/upplever nytt. Så länge hjärnan behövs så håller den formen och sin funktion. Jfr muskler; så länge vi tränar/ arbetar och använder musklerna så behåller de sin styrka. Snabbheten tar av med ålderna men styrka och seghet kvarstår om man använder musklerna. Blodet måste ju komma fram, även i de minsta kärlen för att muskler, hjärna, hjärta mm skall fungera som önskat men det är ett annat kapitel som handlar mycket om mat.OK kan det vara så att evolutionen känner av om flocken har nytta av oss eller inte? Är vi inaktiva både fysiskt och mentalt så krymper hjärna och muskler? Eftersom vi inte anstränger oss så är vi nog inte viktiga för flocken vi skall bidra till så det är likabra att stänga ner lyset och bli djurföda. Om vi utmanas, anstränger oss, tar oss ann problem, vågar nytt så stimulleras celltillväxt och funktion. Detta för flockens bästa.Vi lever våra liv som vi vill, det är inte det jag är ute efter. Att leva länge behöver ju inte vara ett självändamål, livsinnehållet eller upplevelsen av meningen med livet är lika viktigt. Men med en frisk kropp ökar möjligheterna till att utnyttja det livet har att ge. Man har kapacitet över till livet och inte bara till varandet.Valet är ditt!
The fathburning position. Nehä det är inte namnet på en ny nedladdad rockgrupp, även om Linda tyckte att namnet skulle passa till det. Nej det är ett tillstånd som vi är ovana vid att befinna oss i. Det är då vissa ropar ut; Ohh mit blodsocker är så lågt jag måste äta en kaka..fort…NU! Kakmonstret rafsar hysteriskt i skaferiet för att rädda sitt liv. Det känns ovant, en sugande känsla i magen som om energin håller på att tas slut och att när som helst kommer jag att svimma. Härom dagen åt jag frukost (fruktsallad och ägg), drack kaffe vid sjön för att kl 18.00 springa löppasset som är beskrivet nedan. Jag hade just sockersugkänslan i magen när jag snörade på mig löparskorna. Det fanns nog lite till att hämta och jag gick ju inte in i väggen. Dvs när fettförbränningen inte hinner med att tillfredställa energibehovet. Att få hammarn brukar cykelisterna säga. Då kan man inte hålla balansen på cykeln längre, man får lägga eländet i diket och lifta hem (självupplevt). Ni har säkert sett vissa maratonlöpare som gått in i väggen och som raglande på upploppet inte hittar målet. Då kan vi prata om sockersug!!
Ja ha det var därför jag var så dålig på löprundan igår! Nejdå inte alls.Det var bara det att kroppen gjort slut på kolhydratförrådet och gett levern i uppdrag att hämta lite fett på buken och göra om det till socker eftersom cellerna behöver det.
Vi är så ovana vid detta normala tillstånd, att bränna fett så vi tror att vi är sjuka. Vi är bara vana vid att stoppa in mer än vi behöver och lagra kallorierna som fett på buken.
Jag gjorde ett test på jobbet. Jag befann mig i fathburning position och tog plasmablodsockret; 5,4 (jag brukar ha 4,5) och blodtrycket 125/82 (normalt105/65) dvs jag hadde inte för lite socker i blodet så cellerna fick sitt och blodtrycket tydde inte på att jag skulle svimma just då.
Jag åt ordentligt med fruktsallad och efter 2 tim var värdena 5,9 resp 110/74. Jag befann mig inte i fettförbränning, allt var lugnt i kroppen det var som vanligt. dvs det fanns energi tillräckligt i mage, lever och muskler så lagret av fett fick vila i fred. Det är lite jobbigt för kroppen att göra om fett till socker därför tror jag att blodtrycket går upp just då.
Prova själva, om ni inte är insulinbehandlade diabetiker upplev the fathburning position och se det som underhåll av en nyttig process. Kanske det inte gör något om bukfettet reduceras något.
Ur ett evulutionistiskt perspektiv är nog förbränning av fettdepåerna ett mer naturligt tillstånd för människan än obegränsad tillgång till raffinerad färdigmat.Obs detta är inga evidensbaserade fakta utan bara egna teorier. Vad tror du?
Knät och hälsenan mår för tillfället rätt bra. De tillåter löpning i ett tempo som påminner mig om min ålder och dödlighet. Idag gällde det tempolöpning med gänget som har tränat hårt i 2 år utan mig. Under väntan på allas ankomst diskuterade de livligt mellantider under vasaloppet i helgen och förundrade sig över gamla och lytta tanter som vissa år kört om dem på sista milen.Efter luffs i 3 km så var det tempo i 3,3km. Alla försvann framför mig utom han som haft influensa i en månad han blev efter men sprang om mig efter 2,8km. Pulsräknaren hade då varit över 160 några gånger och tankarna om att ge upp löpning för gott växte sig starkare i takt med att andningen slet sönder mina luftrör. 14.04 det var 1 min bättre än förra veckan. De andra hade väntat i ca 2 min på mig och ville påbörja lunken hem 3,4km. Hjärtat ville inte lugna ner sig men jag kunde stöta fram mina ursäkter om varför jag var så dålig till influensamannen. Han försökte trösta mig tills jag började gå i sista backen. –TACK för idag , skrek jag efter dem. Kommer jag att ha nytta av detta på Maui om en månad?
« Föregående sida