Det räcker nu! DET RÄCKER NU!
Jag såg klipp från filmen the Cove visande slakten av delfiner i en japansk fiskeby. Det kändes hemskt! Min tilltro till mänskligheten fick sig åter ett hugg i sidan, snart är den död - tilltron och mänskligheten. Man kan inte bete sig som vi gör och klara sig, överleva.
Jag har ju här skrivit en del om utfiskningen av våra hav så när jag såg och hörde de skrikande o döende delfinerna blev det bara för mycket. Vikens vatten blev rött av slakten, mitt hjärta blöder.
Orsaken till slakten är att delfinerna av dessa japaner anses som ogräsfisk som äter upp matfisken som japanerna själva vill ha. Först fångas delfiner för att säljas till delfinarier, de som blir över i den avgränsade delfinviken slaktas. På något sätt skämdes fiskarna då de var mkt noga med att hålla media personer borta från viken. De visste att det var fel men de gjorde det ändå. Det påminner om andra händelser i människans svarta historia där vanligt folk genomfört avskyvärda handlingar även om de i samvetet förstått att det varit fel. Grupptryck, önskan att tillhöra, bristande egenkänsla, pengar, rädsla föder avskyvärda handlingar.
Fisken skriker inte men delfiner gör det och genast kan vi bättre identifiera oss med smärtan och ångesten hos ett av planetens mest intelligenta djur.
“Av jord är du kommen och jord skall du åter varda”, det gäller oss och allt annat liv. Vi är ett med allt liv som vi lever med just nu, samma levande kropp. Om vi så respektlöst behandlar andra delar av denna kropp slår det obevekligen tillbaka på oss själva.
Det har nu gått några dagar sedan jag skrev texten ovan, jag har kollat runt på youtube och lärt mig mer.
Att delinerna slaktas eftersom de äter upp annan matfisk vet jag inte var jag fick ifrån. Detta verkar vara en typ av valfångs och köttet säljs på fiskmarkanden.
Ett annat klipp ligger ute som visar japanskt delfinfiske på ett avskyvärt sätt. Skolbarnen går förbi och ser en krampande delfin som fått luftstrupen/halsen avskuren. De skall väl ärva sina föräldras respektlöshet.
Det förekomme liknande delfinslakt på andra ställen i världen, tex på Färöarna. Där är det en gammal tradition att hela byn deltar i “fiskafänget” Filmen därifrån är hemsk. Hur kan en hel by ha detta som en slags högtid? Vad är det för traumatiska händelser som på detta sätt skall levas ut i blodig hämd. Är det vit makt som skall exemplifieras över allt annat liv?
I kommentarerna till filmklippen är meningarna delade. En del tycker att det är som vilken “köttproduktion” som helst och inte ett dugg annorlunda än nöt-, gris-, eller fågelslakt. Det är mer av kulturella orsaker som vissa reagerar mer på delfinslakten. Andra tycker att det är OK att äta kött men slakten skall ske på ett humant och respektfullt sätt. Flertalet blir väldigt upprörda och vill hämnas på japaner och andra valfångande folk genom bojkotter, blokader, ekonomiska sanktioner mm.
Lever vi en så skyddad o gullig värld med våra överbeskyddade husdjur att vi har glömt hur kött kommer till affärens diskar? Vårt ursprung på toppen av näringskedjan är att döda för att överleva, visst men inte på vilket sätt som helst. Indianerna bad bison om lov att få döda den. Även stammarna i TV serien “Den stora resan” bad för de djur de tänkte döda. Jag kanske skall be en bön av tacksamhet och fråga om lov innan jag tar upp den odlade laxen ur kylfisken? Eller jag kanske skall ta upp den gamla seden att be bordbönen, inte för att tacka Gud utan för det liv som givits för att föda mig. Bönen skall nog bes av fiskarna o slaktarna innan de köttproducerar så att de gör sitt arbete på ett respektfullt sätt. Att orsaka onödigt lidande och respektlös hantering av allt liv förhärdar våra själar.
Jag har väl lugnat ner mig något och åter fått upp min färhärdade sköld mot mänsklig grymhet. Ibland täcker inte skölden helt utan smärtan o ilskan slår igenom.
Jag citerar vår svinminister Erland Eskilsson som i veckan sa ” Jag försöker undvika kött en dag i veckan” detta pga köttproduktionens klimatpåverkan. Jag som redan strukit rött kött från veckans alla dagar förstår att fisken som jag ännu äter ber till mitt samvete att få bli lämnad ifred i havet.
Hörde just på Radions P1 morgon att klimatforskare i Usa tycker att hysterin runt Co2 ökningens påverkan på klimatet är överdriven. Dessa 2 undantag bland forskare som intervjuades tror att vår Co2 fixerig kommer att släppa inom kort och glömmas bort. Klimat mötet i Köpenhamn ser de som tokerier ”a political circus”. De menar att presenterade klimatmodeller tar för stor hänsyn till Co2´s påverkan, betydligt mer än vad klimatet själv gör. Klimatet har alltid fluktuerat pga av betydligt mer komplexa orsaker, enligt de ifrågasättande forskarna.
Globala studenten har ju, i en tidigare kommentar länkat till Kjell Alekletts som menar att det är omöjligt för människan att bränna av så mycket fossilt bränsle att ens FN´s klimatpanels (Ipcc) lindrigaste scenarion skulle kunna bli verklighet. Detta av den enkla anledningen att det inte finns så mycket olja, kol o gas att bränna upp. Ytterenligare en teoretiker som vill få oss att ta det lugnt och bränna på så länge det varar i väntan på nästa energialstrande uppfinning; kärnkraftverk stora som en mobiltelefon!? Men om han har fel då?
Har skeptikerna räknat med tröskeleffekten? Vårt bidrag till växthus effekten kanske räcker för att metanhydraten i haven skall smälta och släppas loss. Arktisisarna och den evigt frusna tundran håller binder också en massa metan som riskerar att släppas ut om tröskelvärdet nås. Om det sker så behöver vi inte fundera så mycket mer på vems fel det var. Om tröskelvärdet för tempökningen av klimatet nås accelererar en process som inte går att hejda.
OK det må så vara att tempökningen inte beror så mycket som vi tror på våra utsläpp av växthusgaser. Det kanske inte heller beror på andra utsläpp som skapar global dimming och döljer den egentliga effekten av Co2 utsläpp. Vi kanske kommer att se hur medeltempen ökar med mer än 2 grader utan att det är vårt fel!
Isarna smälter, permafrosten släpper metan, grönlands isen smälter, haven höjer sig tio tals meter, öknarna breder ut sig,100 miljon tals miljöflyktingar flyr undan vattenbrist o värme, de glaciär fyllda floderna sinar inom 100 år OCH allt detta är inte vårt fel. Känns det bättre så?
Försiktighetsprincipen ger; Eftersom vi inte säkert vet så bör vi handla som om vi kan påverka klimatet genom att begränsa våra utsläpp. Vad har vi att förlora på det? Vår livsstil?
Vi kan hur som helst inte hålla på att bränna av fossila bränslen i samma omfattning av den enkla anledningen att de håller på att ta slut.(förutom kol då som verkar finnas länge än)
Om vi skulle känna oss mindre skyldiga till klimatförändringarna så är det risk för att vi även ger upp förebyggandet alla andra miljöproblem som förgiftning o försurning av hav o land, fisk utrotning, all art utrotning, regnskogsskövling……..
Vår förbrukning av jordens resurser, vår tillväxthysteri, vår produktion av sopberg, vår matproduktion är inte anpassad efter vad planeten tål. Stora förändringar fordras oavsett om det är vårt fel att temphöjningen pågår eller inte.
Om de som vill att vi skall fortsätta som vanligt får de tveksammas öron kommer den process som vi väntar på, att människor beslutar sig för att förändra sin livsstil att stanna av med hänvisning till alla osäkerhet.
Målet med kontraproduktiv information är att söndra de kluster av medvetenhet som håller på att bildas. Om vi börjar tveka om Co2´s påverkan på klimatet kommer det att dra med sig likgiltighet inför allt annat som vi människor utan minsta tvekan påverkar negativt på planeten.
Flykten är över! Du kan sluta springa nu!
Vi har länge försökt fly från oss själva via vår livsstil. Vi tröstar våra svältfödda själar med mat som våra kroppar blir sjuka av. Vi jobbar mer än vi tål för att hålla uppe en ”hög standard” som planeten inte tål OCH ändå mår vi sämre än någonsin. Fler depressioner, mer utbrändhet, mer missbruk, mer sjukdomar pga fel-levnad.
Nu är flykten över, verkligheten har hunnit i fatt oss. Det går inte längre att låtsas som om allt är som det skall. Rapporterna om vad vi ställer till med blir mer o mer högljudda. Journalister o forskare kommer hem med mer o mer obehagliga sanningar. Kolla tex detta från nyhetsmorgon 21/11. (Johan Rockström, professor i naturresurs-hushållning reder ut klimatproblemen)
Idag 22/11 hörde jag att det finns mycket högre halter av mikroskopiska plastpartiklar i havet än man tidigare känt till, enligt havsmiljöinstitutet. Dessa partiklar tar upp miljögifter, (tex pcb o digoxiner ) och äts troligen upp av andra djur i näringskedjan, som vi själva sitter i andra änden på.
Vi är tvungna att konfrontera vår livsstil om vi har något vi kallar mänskligt kvar i våra kroppar.
Du kan sluta att springa, släpp greppet om öronen, öppna ögonen, stäng munnen och låt tungan vila. Lugna ner dig, hämta andan, titta dig omkring, se hur det verkligen ser ut, genomskåda tillväxtivrarnas allt mer hysteriska försök att få dig att fortsätta att fly in i förnekelsens dimma.
Ξ november 18th, 2009 | → 0 Comments | ∇ Övrigt |
Novemberstorm 091118
Jag sitter i HOT mobilen efter en dags underbar surf. Det blåste 19 m/s ute vid nidingen när jag var ute och då var det lite väl häftigt men innan dess var det underbart. Drygt 3 tim blev det innan de hansk-försedda händerna gav upp. En dag i november med 4,5 segel, gubbhöga vågor och med bra vindvinkel vad kan man mer önska sig? Värme kanske? Jag frös mest när jag var på väg till toa på morgonen, blöt o huttrande hade jag just kollat vilket segel jag skulle rigga. Efter att ha krängt på den nya O´neill Psyco 2 dräkten och skorna kom värmen allt mer för att sedan aldrig vara hotad även då jag badade lika ofta som en vanlig sommardag. En underbar dräkt o fantastiska skor!
Det blev inget loopat men vågridningen var spännande när jag väl bestämde mig för att, som jag lovat Olandersson inte vara snäll mot F2 twinsern utan pressa med hela längden i bottom turnen. Jag skrek några gånger av ren glädje – vilken energi det ger!
Det var en del andra ute, några tog bara några repor de flesta gick upp rätt fort. En kitare släpades på stranden och gjorde sönder våtdräkt o skor. Det verkar farligt det där. De andra surfarna var nog i Lejet skulle jag tro för efter alla veckors avhållsamhet borde fler vara riktigt surfkåta denna dag. Trots regn och undertemp.
Jag ligger på campingen med tillgång till ström (värme, Tv, radio, Film, varm mat, våtdräktstork) ett helt kök för mig själv och toalett med dusch dit jag går med full våtdräkts mundering för ombyte till normal-klädd 50+ are.
Jag åkte på prognos o miljöhänsyn, inget flyg. Jag var långledig och såg att det skulle blåsa mer i Varberg än ni tex i Pozo. Eftersom tempen dessutom skulle ligga knappt under 10 grader var valet lätt. Säker surf, inga större Co2 utsläpp, öppen camping o riktigt billigt. Detta får bli en vana istället för en ovanlighet.
Jag står på ett öppet fält utan husvagnar runt mig, det runkar ordentligt i HOT bilen nu när stormen kullminerar, nästan otäckt. Jag får sitta uppe o se fotboll (Italien-Sverige) läsa och vänta ut luftgroparna. Ja det känns som när man flyger igenom ett åskväder, det hoppar o kränger fast utan flygstolens dödsångest.
Jag ser just på vädret att det blir upp till 14 m/s imorgon eftermiddag också. Jag får väl vila min värkande kropp.
I dagarna är det 20 år sedan muren i Berlin föll. Fler o fler hade vågat ansluta sig till demonstranterna som ropade “Wir sind das volk!” Vi är folket! Tillslut var de 70000 i Leipzig och polisen valde att inget göra. Militären som kallats in i Tjeckosloavakien o Ungern kom inte nu. Plötsligt så släppte det, bubblan brast, makten gav upp, folket gick inte att fostra trots en angivare per 7 innevånare. Men kvinnan på dokumentären saknade sammanhållningen i DDR och juden som vände åter efter kriget till DDR skulle om det var möjligt vilja delta i ett nytt socialistiskt samhällsbygge som alternativ till kapitalismen o den fria marknaden i väst.
Reinfeldt, klimat-talibanen åker runt mellan storproducenterna av CO2 bara för att höra samma visa från alla; “Gör inte ni så gör inte vi”. Vem skall våga ta första initiativet? Inte USA iallafall verkar det som. Reinfeldt säger; “I Usa finns det inte ens ett inhemsk opinionstryck för begränsningar av klimatpåverkande utsläpp. Även om Obama vill så får han inte senaten med sig” Den fria viljan o demokratin som medborgarna i DDR slogs för använder de “fria” folken till egoistisk konsumtionshysteri av planetens tillgångar o klimat.
Jordgubbar som fått bibesök. Dreby 2008
I veckan skickades även ut en varning för att bina minskar drastiskt i antal. 200.000 av 260.000 kända växtarter är beroende av pollinering, bla frukter o bär. Det finns kvalster som ställer till det men nu pekas även ett bekämpningsmedel ut som starkt bidragande till bi döden. Vad svarar kemi-bolaget? Jo;” Det är inte vi!” Kan de inte säga; “Vi vill gärna medverka till att utreda om våra produkter bidrar till bi-döden och tills det är utrett ställer vi in all produktion o utleveranser av medlen. Vi vill inte medverka till en naturkatastrof”. Nej, som förväntat väger pengarna tyngre, arbetstillfällen är viktigare, böndernas giftstinna skördar är viktigare än binas överlevnad. Vi som hör nyheterna blir ej förvånade att egoismen åter segrar o kräver sina offer. Än finns det frukt, grönt o mjölprodukter i affärens hyllor.
Jfr kemiföretaget med barnvagnstillverkaren som direkt stoppar försäljningen av en vagn som klämt barns fingrar. Dessutom återkallas 1miljon redan sålda vagnar”Det är ju inte bra att barn skadar sig” säger Vd´n hos den svenska importören, helt naturligt och just det vi förväntar oss. Vårt genetiska föräldra uppdrag verkar värna om våra barn så länge de är små. Deras livsmiljö som vuxna eller deras barns verkar inte vara med i föräldrars uppdrag. Men indianerna planerade sina aktiviteter efter den 7 generationens behov. Vad har hänt i vår “utveckling” sedan dess? Har den ekonomiska tillväxten skett på bekostnad av hjärnanas visionära o empatiska förmåga?
Hur förvaltar vi den demokratiska frihet vi har att välja det som är bäst för folket? Wir sind das Volk! Vi tänker inte på folket, inte på planeten, inte på kommande generationer, inte på fisken, inte på bina, inte på den 7 genertionen utan bara på oss själva. President Bush sa “Vi kompromissar inte med vår livsstil”. Så sant som det är sagt, något annat budskap kommer de fria demokratiska demonstranterna inte att skrika ut där de sitter allt rundare framför sina allt plattare bildskärmar.